När skoldagens krav blir för stora

Maja vill lyckas, men vägen dit blir ibland för svår. Maja är 14 år och går i anpassad skola. Hon har ADHD och intellektuell funktionsnedsättning. När hon känner sig trygg, förstår uppgiften och vet vad som ska hända kan hon vara engagerad, nyfiken och uthållig.

Men en skoldag består av mycket mer än själva undervisningen.

Maja ska byta aktivitet, tolka instruktioner, komma igång och hålla fokus. Hon behöver vänta, samspela med andra och hantera ljud och rörelse. Samtidigt ska hon förstå när en uppgift är färdig och vad som händer efteråt.

En morgon blir det för mycket.

Maja pratar som vanligt med klasskamraterna och går runt i rummet för att hämta sina saker. När hon får en uppgift säger hon plötsligt:

“Nej!”

En vuxen försöker hjälpa:

“Du kan väl sätta dig ner och börja med första uppgiften. Du kan det här.”

Men varje ny uppmaning verkar göra situationen svårare. Till slut skjuter Maja undan materialet och lämnar klassrummet.

Nästa dag kan samma uppgift gå betydligt lättare.

Det får arbetslaget att fundera: Vad var det egentligen som blev svårt?

Förstå samspelet mellan eleven och lärmiljön

När en elev ofta säger nej, lämnar undervisningen eller har svårt att komma igång är det lätt att fastna i själva beteendet. För att hitta rätt stöd behöver vi också titta på det som händer runt omkring eleven.

Vilken information fick Maja? Hur omfattande var uppgiften? Vad hade hänt tidigare under dagen? Hur mycket självständighet krävdes? Hur såg den fysiska miljön ut?

När vi undersöker samspelet mellan Majas förutsättningar och de krav hon möter blir det lättare att förstå vad som behöver förändras.

En kompetensinsats kan därför kombinera kunskap om ADHD, intellektuell funktionsnedsättning och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar med tydliggörande pedagogik, bemötande och förebyggande arbete.

Det som händer i klassrummet blir utgångspunkten för lärandet.

Verktyg för hela skoldagen

Synliggöra kraven som inte alltid syns

En uppgift kan verka enkel men samtidigt ställa stora krav på arbetsminne, tidsuppfattning, planering eller impulskontroll.

Arbetslaget kan träna på att identifiera de kraven och se var Maja behöver mer stöd för att kunna komma vidare.

Göra undervisningen lättare att förstå

Instruktioner kan delas upp, visualiseras och göras mer konkreta.

För Maja kan några enkla frågor göra stor skillnad:

Vad ska jag göra? Hur mycket ska jag göra? När är jag klar? Vad händer sedan?

När svaren är tydliga behöver hon lägga mindre energi på att förstå situationen och kan använda mer av sin energi till själva uppgiften.

Upptäcka tidiga tecken på att det blir för mycket

Maja kanske börjar prata mer, skämta, resa sig eller säga nej innan situationen blir riktigt svår.

När arbetslaget lär sig känna igen sådana signaler finns större möjlighet att förändra situationen tidigare. Det kan handla om att förtydliga uppgiften, minska mängden information eller ge Maja stöd att komma igång.

Behålla relationen när Maja säger nej

När frustrationen ökar spelar den vuxnes bemötande stor roll.

Arbetslaget kan arbeta med hur de minskar affekten, undviker att konflikten trappas upp och hjälper Maja tillbaka till undervisningen när det är möjligt.

Samtidigt finns undervisningens mål kvar. Frågan blir hur vägen dit kan anpassas så att Maja har möjlighet att lyckas.

Skapa samsyn mellan de vuxna

Under en skoldag möter Maja flera lärare, elevassistenter och andra vuxna.

Om stödet ser helt olika ut beroende på vem hon möter behöver Maja hela tiden tolka nya förväntningar. Ett gemensamt arbetssätt kan göra skoldagen mer förutsägbar.

Arbetslaget kan därför tillsammans undersöka vilket stöd som fungerar, vilka signaler de ska vara uppmärksamma på och hur de vill agera när en situation blir svår.

Fler möjligheter att lyckas i skolan

Kraven behöver vara begripliga och möjliga att hantera utifrån Majas förutsättningar.

När arbetslaget börjar undersöka vad som ligger bakom ett nej kan också lösningarna förändras. Ibland betyder ett nej att uppgiften blivit för svår att överblicka, att belastningen redan är hög eller att Maja inte vet hur hon ska börja.

Då kan stödet komma tidigare.

Maja får större möjlighet att vara delaktig i undervisningen och samla erfarenheter av att lyckas. För arbetslaget kan en gemensam pedagogisk grund göra det lättare att veta vad de ska prova när något inte fungerar.

Maja kan använda mer av sin energi till lärande och mindre till att försöka förstå vad som förväntas av henne.

Vilken situation vill ni förstå bättre?

Kanske har ni en elev som ofta lämnar lektionen. En annan kommer sällan igång. Någon reagerar starkt på övergångar eller förändringar.

Eller så känner arbetslaget igen en annan utmaning: det finns många bra idéer, men inget gemensamt sätt att arbeta.

Ni behöver inte veta vilken utbildning eller metod som är rätt innan ni hör av er. Börja med det ni ser i vardagen.

Berätta vilken situation ni vill förstå bättre, vad ni redan har provat och vad ni önskar skulle fungera annorlunda. Tillsammans kan vi titta på vilken kunskap, praktisk träning och uppföljning som passar er skola.

Berätta om er utmaning