Språkutvecklande arbetssätt – så skapar ni en språkutvecklande arbetsplats

Hur skapar vi en arbetsplats där alla kan förstå, göra sig förstådda och bidra med sin kompetens? Ett språkutvecklande arbetssätt gör språket till en naturlig del av vardagen och ger medarbetare möjlighet att utvecklas tillsammans.

Inom vård och omsorg är tydlig kommunikation viktig i allt från dokumentation och samarbete mellan kollegor till mötet med omsorgstagare och närstående.

– Vi kommer behöva fler medarbetare i en verklighet där det finns färre att rekrytera från, säger Christoffer Sjövall, utbildare på Lära

Vad är ett språkutvecklande arbetssätt?

Ett språkutvecklande arbetssätt innebär att arbetsplatsen arbetar aktivt och kontinuerligt med språk och kommunikation i det dagliga arbetet. Språkutveckling blir på så sätt en gemensam fråga, i stället för något som enbart ligger på den enskilda medarbetaren.

Det kan handla om att förklara yrkesrelaterade ord och begrepp, prata om hur ni formulerar er i dokumentation och skapa möjligheter att ställa frågor och lära av varandra.

När språket inte räcker till kan det bland annat leda till:

• missförstånd i dokumentation
• brister i kommunikationen mellan kollegor
• otrygghet i mötet med omsorgstagare och närstående

Men hur får man ett språkutvecklande arbetssätt att fungera i praktiken? Här är tre tips från Lära.

1. Gör språkutveckling till hela arbetsgruppens ansvar

Det är lätt att tänka att språkutmaningar enbart handlar om den enskilda medarbetaren. Men språk och kommunikation påverkar hela arbetsgruppen och i förlängningen även kvaliteten i omsorgen.

Därför behöver arbetsplatsen skapa ett klimat där det är naturligt att prata om språk, ställa frågor och hjälpa varandra

Ett första steg kan vara att:

• prata om språk och kommunikation på arbetsplatsträffar och diskutera hur språket påverkar det dagliga arbetet
• tydliggöra att alla i arbetsgruppen kan bidra till ett inkluderande språkklimat
• använda ett tydligt och enkelt språk och förklara ord och begrepp när det behövs.

När fler blir medvetna om hur de själva kommunicerar blir det också lättare att skapa trygghet och förståelse i arbetsgruppen.

2. Använd ett språkutvecklande arbetssätt i vardagen

Språkutveckling behöver inte vara ett projekt vid sidan av arbetet. Genom att göra språk till en naturlig del av vardagen kan medarbetare utvecklas samtidigt som arbetet pågår.

Det kan till exempel handla om att:

• arbeta med veckans ord eller vanliga yrkesbegrepp
• skapa enkla språkstöd med ordlistor, förklaringar och exempel
• tillsammans diskutera formuleringar som används i dokumentation och samtal
• fånga upp konkreta frågor och missförstånd när de uppstår
• göra språkutveckling till en del av introduktion, möten och vardagliga diskussioner

Små och återkommande insatser kan göra språkutvecklingen mer konkret och lättare att hålla levande över tid.

3. Skapa struktur och stöd för språkutvecklingen

För att ett språkutvecklande arbetssätt ska hålla över tid behövs struktur, uppföljning och ett gemensamt ansvar.

Det kan innebära att tydliggöra språkombudets roll, ta fram en plan för det språkutvecklande arbetet och skapa utrymme för reflektion och träning.

Ledarskapet är också viktigt. När chefen prioriterar språkfrågan och skapar tid för arbetet blir det lättare för arbetsgruppen att fortsätta utvecklas även när vardagen är intensiv.

Vad gör ett språkombud?

Ett språkombud fungerar som ett stöd för arbetsgruppen i frågor som rör språk och kommunikation. Rollen kan bidra till att hålla det språkutvecklande arbetet levande och skapa utrymme för samtal om exempelvis yrkesbegrepp, dokumentation och kommunikation.

Språkombudet ska däremot inte bära hela ansvaret. Ett hållbart språkutvecklande arbetssätt bygger på att både chefer och medarbetare är delaktiga.

Därför är språkutvecklande arbetssätt viktigt inom vård och omsorg

Tydlig kommunikation är en viktig del av vardagen inom vård och omsorg. Medarbetare behöver förstå instruktioner och dokumentation, kunna samarbeta med kollegor och kommunicera med omsorgstagare och närstående.

– Den största risken är kommunikationsmissar – och de kan i sin tur leda till kvalitetsmissar, säger Christoffer.

Ett strukturerat arbete med språk kan skapa bättre förutsättningar för förståelse, samarbete och trygghet i verksamheten.