Så skapar du en språkutvecklande arbetsplats  

LÄRA TIPSAR

Hur skapar vi en arbetsplats där alla kan förstå, göra sig förstådda och bidra med sin kompetens – i en tid där kraven på omsorgen ökar?

Behovet är större än någonsin. Framåt förväntas en allt mindre arbetskraft ta hand om fler omsorgstagare. Samtidigt vet vi att språket inte alltid räcker till i vardagen – trots att kompetensen finns.

– Vi kommer behöva fler medarbetare i en verklighet där det finns färre att rekrytera från, säger Christoffer Sjövall, utbildare på Lära

För att möta utvecklingen ställs nu tydligare krav på arbetsplatser inom vård och omsorg. Genom satsningar som äldreomsorslyftet och arbetet med språkombud blir språkutveckling en gemensam uppgift – inte bara en individuell fråga. Samtidigt finns en tydlig grund i språkkravslagen: alla har rätt att kunna ta till sig information på svenska. Det ställer krav på hur vi kommunicerar – både i dokumentation och i mötet med omsorgstagare och närstående.

När språket brister kan det få konsekvenser så som:

• missförstånd i dokumentation
• brister i kommunikationen mellan kollegor
• otrygghet i mötet med omsorgstagare och närstående

Men det går att göra något åt det. Här är tre konkreta tips som hjälper dig att komma i gång på din arbetsplats.

Tre tips för att skapa en språkutvecklande arbetsplats

1. Skapa en gemensam förståelse – det är hela arbetsgruppens ansvar

Det är lätt att tänka att språkutmaningar bara handlar om den enskilda medarbetaren. Men i praktiken påverkar språk och kommunikation hela arbetsgruppen – och i förlängningen även kvaliteten i omsorgen.

När information missförstås eller blir otydlig kan det påverka både samarbetet, dokumentationen och mötet med omsorgstagare och närstående. Därför är det viktigt att skapa en arbetsplats där språkfrågor får diskuteras öppet och där alla känner ett gemensamt ansvar för kommunikationen.

Ett första steg kan vara att:

• prata om språk och kommunikation på APT och skapa förståelse för hur språkutmaningar påverkar det dagliga arbetet
• tydliggöra att alla i arbetsgruppen har ett ansvar att stötta varandra och bidra till ett inkluderande språkklimat
• uppmuntra till ett tydligt och enkelt språk i vardagen, till exempel genom att förklara ord och begrepp, ställa frågor och anpassa kommunikationen efter mottagaren.

När fler blir medvetna om hur de själva kommunicerar blir det också lättare att skapa trygghet och förståelse i arbetsgruppen.

2. Gör språket till en del av vardagen

Språkutveckling behöver inte vara något stort projekt vid sidan av arbetet. Det viktigaste är att språket får ta plats i det dagliga samarbetet och blir en naturlig del av vardagen på arbetsplatsen.

När medarbetare tillsammans pratar om ord, begrepp och hur vi uttrycker oss i olika situationer, skapas både trygghet och bättre förståelse i arbetsgruppen. Små och återkommande insatser gör ofta stor skillnad över tid och kan bidra till både ökad delaktighet och bättre kommunikation i mötet med omsorgstagare, närstående och kollegor.

Det kan till exempel handla om att:

• arbeta med ”veckans ord” eller lyfta vanliga begrepp och uttryck som används i verksamheten
• skapa enkla språkstöd, till exempel ordlistor, förklaringar eller exempel på vanliga formuleringar i dokumentation och samtal
• ha ett långsiktigt arbetssätt där språkutveckling blir en del av introduktion, möten och vardagliga diskussioner – samtidigt som ni fångar upp konkreta frågor och missförstånd här och nu.

Genom att synliggöra språket i vardagen blir det lättare för alla att utvecklas – och att förstå varandra bättre.

3. Skapa struktur och stöd – språkutveckling behöver ledas

För att språkutveckling ska bli en naturlig och hållbar del av verksamheten behövs tydlig struktur och ett gemensamt arbetssätt.

Det räcker sällan med enstaka insatser, arbetet behöver följas upp, prioriteras och få ta plats i vardagen över tid. När både chefer och medarbetare är delaktiga skapas bättre förutsättningar för lärande, trygghet och en mer inkluderande arbetsmiljö.

Det kan till exempel innebära att:

• tydliggöra språkombudets roll som stöd för arbetsgruppen i frågor som rör språk, kommunikation och dokumentation
• ta fram en gemensam plan för hur arbetsplatsen ska arbeta med språkutveckling, både i det dagliga arbetet och på längre sikt
• skapa utrymme för reflektion, träning och uppföljning, där både kortsiktiga behov och långsiktiga mål fångas upp.

Språkombudet blir en viktig resurs – både för medarbetare och närstående. Samtidigt är ledarskapet avgörande. När chefen är engagerad och prioriterar arbetet blir det lättare att hålla i och utveckla insatserna även i en pressad vardag.

Därför är språket avgörande för kvaliteten

När språket inte fungerar fullt ut ökar risken för missförstånd – i dokumentation, i kontakt med kollegor och i mötet med omsorgstagare och närstående.

– Den största risken är kommunikationsmissar – och de kan i sin tur leda till kvalitetsmissar, säger Christoffer

En språkutvecklande arbetsplats minskar den risken. Den gör det lättare att:

• förstå instruktioner och dokumentation
• skapa trygghet i mötet med omsorgstagare
• kommunicera med närstående

Och i slutändan – ge en bättre och säkrare omsorg.