Lära tipsar

NPF i förskola och skola – tre pedagogiska tips i vardagen 

Tre ungdomar på en skolgård

LÄRA TIPSAR

Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) kan ha olika behov i förskolan och skolan. Det som fungerar för ett barn behöver därför inte fungera för ett annat.

Som pedagog kan du göra mycket genom att skapa tydlighet, förutsägbarhet och en miljö som är anpassad efter barnets eller elevens förutsättningar.

Här lyfter Stefan Linde, utbildare och handledare på Lära, tre viktiga perspektiv som kan hjälpa dig att skapa mer trygghet och förståelse. Fokus ligger på hur bemötande och struktur kan stärka barnets känsla av att förstå, kunna och vilja. 

Vad menas med NPF-pedagogik?

NPF-pedagogik är inte en enskild metod. Begreppet används ofta för pedagogiska arbetssätt och anpassningar som tar hänsyn till de behov som barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan ha.

Det kan till exempel handla om att göra dagen mer begriplig, skapa struktur, använda visuellt stöd och anpassa aktiviteter eller undervisning efter individens förutsättningar.

En viktig utgångspunkt är därför att inte börja i diagnosen, utan i frågan:

Vad behöver just det här barnet eller den här eleven för att situationen ska bli begriplig och hanterbar?

Tre tips för pedagogiskt stöd vid NPF

1. Skapa tydlighet och förutsägbarhet

En vardag med många övergångar, instruktioner och förändringar kan bli svår att överblicka. Därför kan tydlighet vara ett viktigt pedagogiskt stöd.

Försök att göra det lättare för barnet eller eleven att förstå:

  • vad som ska hända
  • var aktiviteten ska ske
  • vad som förväntas
  • hur länge aktiviteten pågår
  • vad som händer efteråt.

Det kan till exempel göras med tydliga rutiner, visuellt stöd, scheman eller genom att förbereda barnet på förändringar.

Poängen är inte att alla ska använda samma stöd. Det viktiga är att hitta ett sätt som gör vardagen mer begriplig för personen du möter.

2. Anpassa krav, tempo och miljö

När något inte fungerar är det lätt att fokusera på vad barnet eller eleven behöver göra annorlunda.

Men ibland behöver vi också fråga oss vad vi kan förändra i situationen.

Är instruktionen tillräckligt tydlig? Kommer flera krav samtidigt? Finns det mycket ljud, rörelse eller andra intryck i miljön? Behöver personen mer tid för att förstå vad som ska hända eller avsluta en aktivitet?

Små förändringar kan göra en situation mer hanterbar. Det kan handla om att dela upp en uppgift i mindre delar, skapa en lugnare plats eller ge mer tid vid övergångar.

3. Utgå från styrkor och intressen

Pedagogiskt stöd handlar inte bara om att minska sådant som är svårt. Det handlar också om att upptäcka vad som fungerar.

Vad tycker barnet om? När blir eleven engagerad? I vilka situationer fungerar kommunikationen eller koncentrationen bättre?

Genom att utgå från personens styrkor och intressen kan det bli lättare att skapa motivation och delaktighet.

Det kräver också att vi är nyfikna när något inte fungerar. I stället för att snabbt tolka ett beteende som ovilja kan vi undersöka vad som gjorde situationen svår och vilka förutsättningar som behöver förändras.

När ett barn med NPF får det svårt i förskolan eller skolan

När en situation blir svår är själva beteendet ofta det vi ser först. Men för att kunna ge ett bra pedagogiskt stöd behöver vi också försöka förstå vad som hände före situationen.

Det kan vara hjälpsamt att tillsammans i arbetslaget reflektera över:

  • Vad hände precis innan?
  • Var något otydligt eller oförutsägbart?
  • Vilka krav ställdes?
  • Hur såg miljön ut?
  • Fanns det något som tidigare under dagen hade ökat belastningen?
  • Vad fungerade när situationen blev lättare?

På så sätt flyttar vi fokus från att enbart reagera på det som hände till att också försöka förebygga nästa svåra situation.

Ett gemensamt pedagogiskt arbetssätt gör skillnad i vardagen

Anpassningar blir lätt sårbara om kunskapen bara finns hos en person.

Därför behöver arbetslaget prata om vad som fungerar för barnet eller eleven och skapa en gemensam förståelse för hur stödet ska se ut. Det betyder inte att alla situationer ska bemötas exakt likadant, men att det finns en gemensam grund att utgå från.

Dokumentera det som fungerar, följ upp tillsammans och justera stödet när behoven förändras.

Samarbetet med vårdnadshavare kan också ge viktig kunskap om barnets styrkor, behov och strategier som fungerar i andra sammanhang.

Utbildning om NPF och pedagogiskt bemötande

Kunskap om NPF kan hjälpa arbetslaget att bättre förstå olika behov och utveckla pedagogiska strategier som fungerar i vardagen.

Lära erbjuder utbildningar för verksamheter som vill utveckla sin kunskap inom NPF, pedagogiskt bemötande och närliggande arbetssätt.

Om Stefan

Stefan Linde är utbildare med specialistkunskap inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Han har mer än tio års erfarenhet av att arbeta med barn, unga och vuxna inom området och har lång erfarenhet av att utbilda och handleda inom skolan, med fokus på bemötande, struktur och anpassning av miljöer.  

Porträtt Stefan Linde