En person vägrar duscha. En annan isolerar sig i sin lägenhet. Någon blir arg när personalen försöker hjälpa till. En fjärde person skadar sig själv eller hamnar ofta i konflikt med andra.
För många verksamheter inom LSS är det här inte ovanliga situationer. Tvärtom.
När vi gick igenom utbildningsbehov från verksamheter runt om i landet återkom samma utmaningar gång på gång. Personal beskriver utåtagerande beteenden, självskadebeteenden, tvång, stark oro, social isolering och svårigheter att motivera personer till vardagliga aktiviteter. Flera beskriver också att de möter personer med mer komplexa behov än tidigare.
Det är lätt att förstå varför fokus hamnar på själva beteendet. Men när beteendet tar all plats finns en risk att vi missar det som ligger bakom.
Utmanande beteenden är en av de vanligaste orsakerna till stress i personalgruppen
Forskning visar att utmanande beteenden är en av de faktorer som påverkar arbetsmiljön mest i verksamheter som ger stöd till personer med intellektuell funktionsnedsättning eller autism.
När situationer upprepas över tid kan de leda till stress, osäkerhet och frustration hos personalen. Det är naturligt. Att möta människor som mår dåligt, skadar sig själva eller reagerar med ilska kan väcka många känslor.
Samtidigt finns en risk att fokus gradvis flyttas.
Från frågan:
“Vad försöker personen berätta?”
Till frågan:
“Hur får vi stopp på det här?”
Det är en förståelig reaktion. Men ofta är det också där utvecklingen stannar.
Ett beteende är sällan problemet i sig
Inom modern beteendevetenskap brukar man tala om att beteenden fyller en funktion. Det betyder inte att beteendet är önskvärt eller ofarligt. Men det betyder att det ofta finns en förklaring.
- En person som tackar nej till stöd kanske försöker skapa kontroll.
- En person som isolerar sig kanske försöker minska stress.
- En person som blir arg kanske försöker uttrycka frustration, oro eller oförståelse.
Själva beteendet blir då det vi ser på ytan. Bakom finns ofta behov, känslor eller omständigheter som är svårare att upptäcka.
När stödet inte leder framåt
Många verksamheter beskriver situationer där de känner att de har provat allt. De har ändrat scheman. De har skrivit handlingsplaner. De har haft möten och uppföljningar.
Ändå fortsätter problemen.
Det kan vara ett tecken på att fokus har hamnat på att förändra beteendet utan att förstå varför det uppstår. Om en person upplever hög stress, låg grad av inflytande eller återkommande misslyckanden spelar det ofta mindre roll hur välskriven planen är. Då behöver vi förstå vad som händer i personens vardag.
- Vilka situationer fungerar?
- När uppstår problemen?
- Vad ser vi precis innan beteendet?
- Vilka behov försöker personen tillgodose?
Det är ofta de små sakerna som gör skillnaden
Många av de mest framgångsrika arbetssätten handlar inte om stora insatser. De handlar om att förstå vad som påverkar personen i vardagen.
- Att upptäcka tidiga signaler på stress.
- Att skapa förutsägbarhet.
- Att anpassa krav.
- Att stärka relationen mellan personen och personalen.
- Att ge personen fler möjligheter att påverka sin egen vardag.
Det är sällan en enskild metod som löser situationen. Ofta handlar det om många små förändringar som tillsammans skapar större trygghet.
Vad har motivation med saken att göra?
Ett perspektiv som blivit allt vanligare är Self-Determination Theory, SDT.
Teorin bygger på forskning om motivation och mänskliga behov och utgår från att människor behöver känna inflytande, kompetens och samhörighet för att må bra och utvecklas. När de behoven inte blir tillgodosedda kan det påverka både motivation, välmående och beteenden.
Det betyder inte att alla utmanande beteenden kan förklaras med motivation. Men teorin ger ett användbart perspektiv.
I stället för att fråga varför någon inte vill, kan vi börja fundera över vad som saknas för att personen ska kunna vilja. Det skiftet i perspektiv kan ibland vara början på något nytt.
Vill du lära dig mer?
I vårt kommande kostnadsfria webbinarium den 28 augusti, om Self-Determination Theory, pratar vi om hur motivation skapas i vardagen och hur teorin kan hjälpa oss att förstå beteenden, stärka delaktighet och skapa miljöer där fler får möjlighet att lyckas.