Framtidens lärande kräver mer än korta filmer och snabba svar
Information har aldrig varit så lättillgänglig som nu. Vi kan söka fram ett svar på några sekunder, se en kort film om ett ämne eller be AI förklara något vi inte förstår. Men att få information är inte samma sak som att lära sig.
Så vad krävs för att utbildning faktiskt ska leda till ny kunskap och förändrade arbetssätt? Vi har pratat med Trine Bach Jensen, utvecklings- och kvalitetschef på Lära, om vuxnas lärande, arbetsgivarens ansvar och varför framtidens utbildning ibland behöver utmana oss.
När informationen finns överallt
I dag möter vi kunskap från många håll. Internet, sociala medier och AI gör det möjligt att snabbt hitta information och lära på egen hand. För arbetsgivare skapar det nya möjligheter, men också ett ansvar för vilken kunskap medarbetare får ta del av.
Trine menar att innehållet behöver vila på forskning, evidens och beprövad erfarenhet. Det ska gå att lita på den kunskap som förmedlas.
– Som arbetsgivare har vi ett stort ansvar för att säkerställa att den kunskap vi ger våra medarbetare vilar på forskning, evidens och beprövad erfarenhet. Det är viktigt för att vi ska kunna arbeta utifrån en evidensbaserad praktik, säger Trine.
Det gör innehållet till en viktig utgångspunkt när utbildningar utvecklas. Formatet behöver fungera för deltagaren, men en välproducerad film eller ett kort utbildningsmoment räcker inte i sig.
Lärande behöver få ta lite plats
Vi är vana vid att mycket ska gå snabbt. Det gäller också hur vi tar till oss kunskap. Men forskning om vuxnas lärande ger anledning att stanna upp vid frågan om vad som faktiskt gör att vi lär oss.
En utbildning behöver inte alltid kännas enkel. Tvärtom kan lärande kräva att vi anstränger oss, provar något vi inte behärskar och får syn på sådant som utmanar vårt sätt att tänka.
– Jag har själv varit på utbildningar där jag tänkt: det här var inte lätt, varför ska vi göra på det här sättet? Sedan har jag upptäckt att det var en del av lärprocessen. Vi behöver ibland lyfta blicken från att allt ska vara snabbt och enkelt, säger Trine.
Det kan handla om att reflektera över en situation, pröva ett nytt arbetssätt eller träna på ett samtal. När deltagaren själv behöver tänka och göra något med kunskapen ökar möjligheten att den följer med tillbaka till vardagen.
Det är också en viktig del av vår utbildningspedagogik, där lärandet får fortsätta mellan utbildningstillfällena och knytas till deltagarens egen vardag.
Lärande behöver få ta tid
Vi är vana vid att mycket ska gå snabbt. Sociologen Hartmut Rosa beskriver hur det moderna samhället präglas av social acceleration – tekniken gör att vi kan göra saker snabbare, samtidigt som förväntningarna på hur mycket vi ska hinna ökar. Den utvecklingen påverkar också våra förväntningar på utbildning och lärande.
– Vi har fått fantastiska möjligheter att snabbt hitta information och göra utbildning mer tillgänglig. Men vi behöver vara försiktiga så att vi inte börjar tro att lärandet också kan effektiviseras på samma sätt. Att få ett snabbt svar är inte samma sak som att förstå, träna och kunna använda kunskapen i praktiken, säger Trine.
Samma arbetsplats, olika sätt att lära
En annan fråga är hur utbildning kan möta människor med olika erfarenheter och förväntningar. På samma arbetsplats kan det finnas en ung vikarie som helst tar till sig kunskap i korta digitala format och en erfaren medarbetare som gärna läser en längre text.
Det betyder att framtidens utbildning behöver ge flera vägar in i samma kunskap. Kortare format kan fylla en viktig funktion, men behöver vara en del av ett lärande där deltagaren också får möjlighet att reflektera, öva och utveckla sina färdigheter.
För oss på Lära är frågan därför inte bara vilket format en utbildning ska ha. Vi behöver också fråga oss vad deltagaren ska kunna göra efteråt och hur utbildningen hjälper personen dit.
Kan AI hjälpa oss att träna?
AI kommer sannolikt att påverka hur vi söker information och tar till oss kunskap. Trine ser särskilt möjligheter när tekniken används för att låta människor öva.
Ett exempel är samtalsträning. Rollspel tillsammans med andra kan kännas ovant eller svårt. Där skulle AI kunna ge möjlighet att först träna i en tryggare situation och få personlig återkoppling.
– Att öva rollspel kan vara svårt för många. Det kanske känns tryggare att först träna med AI och sedan komma till utbildningen. Vi brukar prata om att krypa, gå och springa. Först får du prova försiktigt, sedan kan det bli mer utmanande och till slut kan du använda färdigheten självständigt, säger Trine.
Tekniken blir då ett sätt att ge mer utrymme för träning. Det intressanta är inte AI i sig, utan vad den kan bidra med i själva lärandet.
Vad behöver vi kunna om fem år?
Det är svårt att veta exakt hur utbildning kommer att se ut om fem år. Nya verktyg kommer att utvecklas och andra kommer att försvinna. Men behovet av att kunna granska information, reflektera och omsätta kunskap i handling lär inte bli mindre.
För oss som arbetar med utbildning innebär det att följa teknikutvecklingen utan att tappa bort frågan som kommer först: Hur lär sig människor?
När vi börjar där kan nya format och ny teknik bli verktyg för bättre lärande, snarare än mål i sig.
Hur vill ni att lärandet ska fungera hos er?
Vill ni skapa en utbildningsinsats där deltagarna får möjlighet att reflektera, öva och använda kunskapen i sin egen vardag?
Vi hjälper er att hitta ett upplägg som passar er verksamhet och det ni vill förändra eller utveckla.
Framtidens lärande kräver mer
Oktober sätter fokus på ADHD
