Lära

Hur kan digitalt stöd hjälpa kunskapen att leva vidare efter utbildningen? 

En utbildning kan ge både kunskap och nya arbetssätt. Men vad händer när deltagarna kommer tillbaka till vardagen och ska använda det de har lärt sig? Hur kan digitalt stöd hjälpa till när kunskapen behöver repeteras, reflekteras över och användas i en konkret situation?

Det undersöker Stella Dupont, ingenjörsstudent inom e-hälsa, under sin praktik inom digital design och användarupplevelse, UX, hos oss på Lära. Hennes projekt utgår från SENSA och undersöker hur ett digitalt verktyg skulle kunna ge omsorgspersonal stöd även efter utbildningen. SENSA är en metod som ger omsorgspersonal verktyg för att förebygga stress och skapa tryggare situationer för omsorgstagare. 

Här berättar Stella om arbetet och varför hon tror att framtidens e-hälsa behöver börja hos människan som ska använda tekniken.

Hur kan ett digitalt stöd se ut efter en utbildning?

– E-hälsa handlar om att använda digitala lösningar för att stödja och förbättra hälsa och vård. I mitt projekt undersöker jag hur ett digitalt verktyg kan hjälpa omsorgspersonal att repetera kunskap, reflektera över situationer och omsätta SENSA-metoden i sitt dagliga arbete.

SENSA är en metod som ger omsorgspersonal verktyg för att förebygga stress och skapa tryggare situationer för omsorgstagare.

– Genom intervjuer, observationer, workshops och prototyparbete har mitt fokus varit att skapa ett användarvänligt stöd som möter verkliga behov i vardagen.

Att förstå användarnas vardag

– Det mest intressanta har varit att träffa utbildningsdeltagarna, de blivande användarna, och förstå hur deras arbetsvardag faktiskt ser ut. Jag har fått insikt i vilka situationer som upplevs som mest utmanande och vilka behov som finns efter SENSA-utbildningen.

Den stora frågan har varit hur verktyget kan vara enkelt att använda och samtidigt ge tillräckligt stöd för att vara användbart i praktiken.

Stöd när en situation varit stressig

Hur skulle verktyget kunna användas i vardagen? Stella ger ett exempel:

– Tänk dig en medarbetare på en daglig verksamhet som varit med om en stressig situation där en omsorgstagare blivit upprörd och kastat saker på golvet. Efter händelsen kan medarbetaren använda verktyget för att reflektera över vad som hände och hitta strategier för att förebygga liknande situationer i framtiden.

– Om medarbetaren känner sig osäker eller otrygg kan hen också repetera SENSA trygghetsprinciper genom korta videor och annat stödmaterial. Tanken är att ge personalen stöd efter utbildningen. Det tar tid att omsätta ny kunskap i praktiken, särskilt i stressiga situationer där snabba beslut behöver fattas.

E-hälsa som utgår från människan

För Stella handlar utvecklingen av e-hälsa mycket om att förstå den person som faktiskt ska använda ett digitalt verktyg och den vardag där det ska fungera.

– Jag tror att framtidens e-hälsa kommer att handla allt mindre om själva tekniken och mer om människan som använder den. Vi kommer att se fler digitala verktyg som är integrerade i vård- och omsorgspersonalens vardag och utformade för att minska den kognitiva belastningen och stressen.

– Genom att sätta användarupplevelsen i centrum kan e-hälsa ge personalen bättre stöd att fokusera på det viktigaste: det mänskliga mötet och en trygg omsorg.

Stella Dupont är ingenjörsstudent inom e-hälsa och gör praktik inom digital design och användarupplevelse, UX, hos Lära.

Vill du veta mer om SENSA? 

SENSA är en metod för att förebygga och hantera utmanande beteenden och bygger på forskning, rekommendationer och beprövad erfarenhet i branschen.

Metoden bygger på:

  • Empati och relation – Arbeta med trygghet och respekt
  • Trygghetsprinciper – Frigörelse, avstånd och stabilisering
  • Lågaffektivt bemötande – Minska stress och eskalering
  • Analys och hypotes – Förstå orsakerna bakom beteenden