Kompetensutveckling behöver bli en del av vardagen i omsorgen

Behoven inom vård och omsorg ökar samtidigt som det blir svårare att hitta medarbetare med rätt kompetens. Att rekrytera fler kommer inte att räcka. En viktig del av lösningen finns redan på våra arbetsplatser: människorna som arbetar där i dag.

Charlotte Florestedt, chef för Lära Norden, menar att synen på kompetensutveckling behöver förändras. Lärandet behöver komma närmare vardagen och fortsätta genom hela arbetslivet.

Från genomförd utbildning till förändring i vardagen

En pressad vardag gör det lätt att se utbildning som något som sker vid särskilda tillfällen. Medarbetare går en kurs, får ett intyg och återgår sedan till arbetet.

Men vad händer med kunskapen efteråt?

För Charlotte Florestedt är den frågan viktigare än själva utbildningstillfället.

– Vi behöver gå från ”jag har gått en utbildning” till att medarbetaren kan se att ”jag gör faktiskt annorlunda i mitt arbete”. Det är först då vi har lyckats med vårt uppdrag, säger Charlotte Florestedt.

Hon ser kompetensutveckling som en viktig del av svaret på omsorgens framtida kompetensbehov. När det blir svårare att rekrytera behöver verksamheter också ta vara på och fortsätta utveckla den kompetens som redan finns.

– Kompetensutveckling kan inte vara något som sker vid ett enstaka tillfälle när tid och budget tillåter. Lärandet behöver finnas närmare vardagen, vara tillgängligt för fler och fortsätta genom hela arbetslivet.

Kunskapsbehoven förändras

Vilken kunskap som behövs påverkas också av hur samhället förändras. Charlotte pekar bland annat på demens och kognitiv sjukdom som ett område där behovet är stort. Hon ser även behov av mer kunskap om NPF, psykisk ohälsa, samsjuklighet, kommunikation och bemötande.

Språket är ytterligare en viktig fråga.

– Det handlar om mer än att kunna svenska. Du behöver förstå instruktioner, kunna dokumentera och kommunicera med kollegor och närstående. Framför allt behöver du kunna förstå och göra dig förstådd av personen du finns där för.

Samtidigt behöver fler medarbetare få kunskap om digitalisering, välfärdsteknik och AI. När nya verktyg införs behöver även den som känner sig ovan vid tekniken kunna vara delaktig.

Kompetens påverkar människan som tar emot omsorg

Frågan om kompetens får en särskild betydelse inom omsorgen eftersom arbetet påverkar andra människors vardag.

Bristande kunskap kan få konkreta konsekvenser. En medarbetare som inte förstår varför en person reagerar på ett visst sätt kan försöka förändra personens beteende, när det egna bemötandet eller situationen runt personen egentligen behöver förändras.

– Om jag saknar kunskap om kommunikation kanske en person inte får möjlighet att uttrycka vad hen vill och behöver. Om jag inte förstår en funktionsnedsättning eller kognitiv sjukdom kan något jag uppfattar som ett problem egentligen vara en reaktion på stress, rädsla eller att personen inte förstår situationen.

För Charlotte gör det kompetensutveckling till en fråga om kvalitet, trygghet och självbestämmande. Det påverkar också medarbetarens möjlighet att känna sig trygg i sin yrkesroll.

Tekniken ska ge mer tid för människor

Digitalisering och AI kan bli en del av lösningen när många behöver få tillgång till kunskap. Digital utbildning kan exempelvis göra det möjligt för fler medarbetare att lära utan att alla behöver lämna verksamheten samtidigt.

Men Charlotte ser en risk om effektivisering blir ett mål i sig.

– Vi kommer att behöva använda mer teknik och arbeta smartare. Men vi får aldrig effektivisera bort relationen. Tekniken ska hjälpa oss att skapa mer utrymme för mänsklig kontakt, inte ersätta den.

Samma tanke gäller utbildning. Vissa delar fungerar bra digitalt. Andra kräver samtal, reflektion, handledning eller praktisk träning tillsammans med andra.

Därför tror Charlotte på utbildningsinsatser där formatet utgår från problemet som ska lösas. Det kan innebära digital utbildning för att skapa en gemensam kunskapsgrund, följt av exempelvis handledning eller praktisk träning.

Börja med problemet, följ upp förändringen

För Lära innebär det att kompetensutveckling behöver börja någon annanstans än i frågan om vilken utbildning kunden vill köpa.

– Jag vill att vi börjar med frågan: vilket problem kan vi hjälpa er att lösa? När vi förstår verksamhetens utmaning kan vi också hitta rätt insats. Ibland är det utbildning, ibland handledning eller en workshop. Ofta behöver olika delar kombineras.

Lika viktigt är vad som händer efteråt. Har medarbetarna blivit tryggare? Har arbetssätt förändrats? Syns någon skillnad i den situation som gjorde att utbildningen behövdes från början?

Det är också där Charlotte ser en av de stora frågorna för framtidens kompetensutveckling. När information blir allt lättare att hitta blir förmågan att förstå, värdera och använda kunskapen viktigare.

– Vi behöver hela tiden komma tillbaka till samma fråga: vilken förändring vill vi åstadkomma?

För en omsorg som behöver möta större behov med begränsade resurser kan den frågan bli allt viktigare. Rekrytering kommer fortsatt att behövas, men samtidigt behöver människor som redan arbetar i omsorgen få möjlighet att utvecklas genom hela arbetslivet.

Vilken kompetens behöver ni utveckla i er verksamhet?

Har ni utmaningar i vardagen som ni vill hitta nya sätt att arbeta med? Vi på Lära hjälper er att ta fram utbildningar och kompetensinsatser som utgår från just era behov.

Tillsammans hittar vi ett upplägg som passar er verksamhet, med utbildning, handledning eller praktiska övningar som hjälper medarbetarna att använda kunskapen i sitt arbete.

Läs mer om anpassade utbildningar