LÄRA TIPSAR
Att arbeta lågaffektivt gör vi tillsammans. Det kräver gemensam förståelse, reflektion och stöd – både i vardagen och när det blir svårt. Här delar vår utbildare Stefan fyra nycklar som hjälper dig och ditt team att bygga trygghet, samarbete och långsiktighet i arbetet.
1. Börja med dig själv och skapa trygghet genom medvetenhet
Lågaffektivt bemötande börjar hos dig som möter omsorgstagaren. När du är lugn och trygg blir du ett stöd. När du är stressad eller trött blir det svårare att hålla fast vid arbetssättet, även om du vill. Därför behöver du förstå hur du påverkas i pressade lägen. Hur låter du när du är stressad? Hur förändras din kroppshållning? Hur tolkar du beteenden när du är trött?
När du ser dina egna mönster blir det lättare att be om hjälp, byta arbetsuppgift eller prata med en kollega innan situationen blir för mycket. Det är en naturlig och viktig del av arbetssättet.
2. Ett gemensamt förhållningssätt skapar förutsägbarhet
För att lågaffektivt bemötande ska fungera i praktiken behöver hela personalgruppen dela samma syn på människan. Vi möter personer som just nu saknar förmåga att hantera situationen på ett annat sätt. När vi utgår från det blir bemötandet mer förutsägbart och tryggt för omsorgstagaren. Om vi däremot arbetar utifrån olika idéer om vad som “borde” fungera skapas osäkerhet, frustration och konflikter
3. Vanliga hinder som gör arbetet svårt
Ett vanligt hinder är föreställningen om att personen “kan om hen bara vill”. Den tanken leder ofta till tillrättavisningar och reaktiva gränssättningar som skapar oro. När vi i stället ser att beteendet kommer av ett behov eller en känsla blir det lättare att bemöta lugnt och hjälpa personen tillbaka till trygghet. Det handlar om att förstå vad personen behöver i stunden, inte att korrigera beteendet.
4. Verktyg som får arbetssättet att hålla över tid
Arbetet börjar ofta med en utbildning där hela arbetsgruppen får en gemensam grund att stå på. Den första insatsen är viktig eftersom den skapar förståelse för vad lågaffektivt bemötande innebär och varför det gör skillnad. Men det är i vardagen som arbetssättet tar form.
När personalen får utrymme att reflektera, prata om situationer som uppstår och dela det som fungerar växer tryggheten och kontinuiteten. För att det här ska hålla behöver ledarskapet vara aktivt, följa upp och visa riktningen. När reflektion, stöd och uppföljning är en naturlig del av verksamheten blir det lågaffektiva bemötandet något hela arbetsgruppen bär tillsammans.
Om Stefan
Stefan Linde är utbildare hos Lära med lång erfarenhet av arbete med personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Han är certifierad inom HPLJ och KAT-kittet och utbildad i TEACCH, PECS och ATLASS.
I sitt arbete betonar han hur stress, miljö och bemötande påverkar beteenden och vikten av relationer och tillit som grund i allt pedagogiskt arbete.
Hos Lära leder han utbildningar inom tydliggörande pedagogik, autism och lågaffektivt bemötande – alltid med fokus på det som fungerar och stärker både individ och team.
