Lära arbetar nu med att översätta KAT-kittet till samiska, som ett led i arbetet med att främja samisk hälsa. Känslor är en betydande del av livet och att kunna prata det som känns och upplevs har en stor inverkan på vårt psykiska välbefinnande. Samer som behöver stöttning med att prata om känslor får det nu enklare, då KAT-kittet översätts. Vi har pratat med Sofia Kling som är huvudkoordinator på nätverket för Samisk Hälsa om vårt samarbete med översättningarna.
Känslor på hjärtats språk
Samiska kallas av samer själva för hjärtats språk, berättar Sofia. För samiska barn är det ofta deras anknytningsspråk. Har man svårt att finna ord för sina upplevelser och känslor ligger ofta anknytningsspråket närmast till hands. Lära och Samisk Hälsa arbetar nu med att översätta KAT-kittet till de tre samiska språken. Projektet startade efter att Sofia fått förfrågningar om översättning från personal som arbetade kliniskt med barn och ungdomar. Kuratorer och specialpedagoger använde det svenska KAT-kittet i sitt arbete och uppskattade materialet men kände att det inte räckte riktigt ända fram. De önskade att de kunde ge barnen möjlighet att använda materialet på det språk som låg dem närmast, berättar Sofia.
Känslor blir lättillgängliga och uttryckbara
Inga Kouljok arbetar som kurator på samiska resursenheten i Jokkmokk och har egen erfarenhet av att arbeta med KAT-kittet. Hon var en av dem som i sitt dagliga arbete upplevde behovet av ett KAT-kitt på samiska.
”KAT-kittet är ett så bra verktyg. Att barn och vuxen tillsammans tittar på ett material och utgår från det, avdramatiserar och gör känslorna mer lättillgängliga och uttryckbara. Det är ett verktyg som hjälper till att sänka prestationsångesten kring att samtala om känslor. Att titta på och tala om en figur på en bild gör det så mycket lättare för många barn och öppnar upp för uttryck för var, när och hur känslorna är där.” säger Inga
KAT-kittet stärker identitet och språk
Att den samiska kulturen och språket har en mörk historia bakom sig är ingen hemlighet. I början av förra sekelskiftet förbjöds samiskan successivt. Det har varit en lång väg tillbaka. Idag är det ett erkänt minoritetsspråk och således under samhällets ansvar att skydda och främja.
Att få tala sitt modersmål -sitt hjärtas språk är stärkande och läkande för människans känsla av identitet och ursprung. Då känslospråket spelar en så betydande roll för hälsa kan det sägas vara något av en mänsklig rättighet att få hjälp och stöttning vid svårigheter. Att tala om känslor är tyvärr något som rent generellt inte är så välutvecklat i den samiska kulturen, berättar Sofia och pekar på att det således finns två förtjänster med att utveckla samtal om känslor på samiska och behovet av ett samiskt KAT-kitt. På detta sätt främjar vi kommunikation kring känslor på samiska i allmänhet och i synnerhet för personer med särskilda behov, säger Sofia.
På Lära känner vi oss stolta att vi kan erbjuda KAT-kittet då det är en stor hjälp för många människor i sitt arbete med att stötta personers kommunikation kring känslor. Vi är också väldigt glada att KAT-kittet får växa och utvecklas och att det nu finns tillgängligt för på många språk. ”För oss på Lära är det viktigt att vi kan bidra till att stärka samiska barn och ungas språk kring känslor – självklart ska vi ska satsa på översättningen av KAT-kittet till samiska. Att prata känslor behöver vi alla – och det är klart att man bäst kan uttrycka känslor på vårt eget språk, förklarar Trine Bach Jensen – ansvarig för KAT-kittet på Lära.