Tre små kommuner går samman i gemensam utbildningssatsning för sin LSS-personal. Lära fick i uppdrag att skräddarsy en utbildningsplan utifrån deras specifika behov.
I hjärtat av Västergötland ligger de tre små kommunerna Mariestad, Töreboda och Gullspång. Tillsammans har de valt att satsa på gemensam utbildning för personal i sina LSS verksamheter. Lära fick i uppdrag att skräddarsy en utbildningsinsats för deras behov och önskemål. Resultatet blir en kombination av grundläggande utbildning i Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) och Lågaffektivt bemötande.
För att göra utbildningsinsatsen praktiskt genomförbar har man kombinerat onlineutbildning med fysiska träffar. Mycket planeringsarbete och logistik ligger bakom då det är många medarbetare som ska gå utbildningarna. Projektet sträcker sig över ungefär fyra månader. Pauserna mellan utbildningstillfällena är till för att deltagarna ska få möjlighet att göra sina ”hemläxor” och träna praktiskt på vad man lärt sig. Utbildningstillfällena kommer bestå av teoriblock med föreläsningar, grupparbeten och gruppreflektioner. Lära lägger stor vikt vid sin utbildningspedagogik, där delaktighet och engagemang är grundpelare. ”Alla våra utbildningar bygger på att deltagarna ska vara aktiva under och mellan utbildningstillfällena. Utbildningsträffarna handlar mycket om att dela erfarenheter med varandra och att få möjlighet att träna nya kunskaper och förhållningssätt sinsemellan innan man tar med det hem till sitt vardagliga arbete. Att dela erfarenheter med varandra skapar också gemenskap och ger en arbetsmässig trygghet”, säger Annelie Tarning, en av Läras utbildare i projektet. När utbildningen är klar så kommer alla verksamheter ha ett nytt gemensamt material för arbetslagen att arbeta med under sina APT- möten och på så sätt ges stöd för en hållbar och långsiktig arbetsförändring.
Vikten av ett gemensamt språk
Lågaffektivt bemötande, affektsmitta, NPF, funktionell kartläggning, motiverande samtal….. Listan över olika begrepp och arbetssätt kan göras lång och det är inte all personal inom LSS som känner till dessa begrepp. .”I våra verksamheter har vi mycket personal som är lite äldre och gått sin utbildning tidigt, då fick man kanske lära sig om personer med utvecklingsstörning. Nu har vi personer i vår verksamhet med andra ”nya” diagnoser det är väldigt bra om personal med äldre utbildning och de som nyligen utbildats kan hitta varandra och mötas i begreppen”, säger Monika Lange, enhetschef för LSS verksamhet i Gullspångs kommun.För att få en välfungerande verksamhet och ett gott samarbete bland personalen är det viktigt att det finns ett gemensamt vokabulär. Att arbeta inom LSS kräver kunskap om ett specifikt fackspråk med många speciella begrepp och uttryck. Utbildningen i grundläggande diagnoskunskap inom NPF innebär därför lika mycket att lära sig innebörden av olika ord som att förstå diagnoserna och lära sig om konkreta arbetsmetoder, förhållningssätt och bemötande.
Delaktighet och uppskattning
Att människor mår bra av att känna meningsfullhet i vardagen och uppskattning för sitt arbete är ett faktum. Men i praktiken är det inte alla som upplever det, det är lätt att man arbetar på utan att känna sig särskilt sedd eller uppskattad. Det är tyvärr ett generellt fenomen som mer hänger samman med arbetskultur och ledarskap än olika branschspecifika områden eller yrkesgrupper. Monica Lange är dock en chef som är väl medveten om detta fenomen och som på olika sätt arbetar för att personalen ska känna detta värde och få den uppskattning de så väl förtjänar. ”Vår förhoppning är att personalen med denna insats ska känna att de är prioriterade och att de känner att de har den kunskap och de verktyg de behöver för att kunna utföra sitt arbete på bästa sätt.” säger hon.
NPF diagnoser – ett nytt fenomen?
Behovet av adekvat kunskap för att kunna sköta sitt jobb på bästa vittnar även Veronica Karlsson och Jenny Lindberg om, som båda arbetar inom LSS verksamheten i Töreboda. De beskriver en verklighet där NPF diagnoser har ökat explosionsartat det senaste två åren och att personalen inte hunnit med i den utvecklingen. ”Unga människor med en NPF diagnos har helt andra behov och ställer helt andra krav på bemötande och en annan pedagogik än människor med en intellektuell funktionsnedsättning som är den målgrupp som vi hitintills i huvudsak arbetat med. Vi är verkligen i stort behov av ny kunskap.” säger Jenny och Linda.
Förväntningar och behov finns det således gott om när Lära och de tre kommunerna MTG startar igång med denna spännande lärresa.
Om du vill veta mer om hur Lära arbetar med skräddarsydda uppdrag är du varmt välkommen att kontakta oss eller läsa mer här: Skräddarsydd utbildning – Lära (lara.se)