Polhemsgården fick i uppdrag är att testa nya arbetsmetoder inom demensvård och vände sig till Lära för hjälp. Tillsammans sjösattes ett unikt projekt att göra Polhemsgården till ett centrum för praktisk och teoretisk demensutveckling.
Projektet startade i syfte att samla den kunskap som finns om demensvård i Sverige och att renodla ett arbetssätt utifrån detta. Efter observationen och kartläggning bestämdes att kommunikation och positiv psykologi -PERMA skulle utgöra grunden i det nya arbetssättet. För att en verksamhet ska fungera krävs det att det finns samförstånd och acceptans mellan kollegor och gentemot vårdtagare och anhöriga. När projektet utformades lades det stor vikt vid att som första åtgärd, utveckla kommunikationen.
Natalia Janus, verksamhetschef på Polhemsgården talar gott om projektet och ser redan resultat och konkreta förändringar i sin verksamhet. Vissa saker har även fått oväntade bonuseffekter, som tex bildstöd. ”Vi lärde oss att arbeta med bildstöd i syfte att underlätta kommunikationen med de boende, men det ledde till att vi själva inom personalgruppen nu har bilder för allt, vilken mopp som ska användas till golven osv” säger Natalia med ett skratt.
När man arbetar med människor med demens är det personalens uppgift och ansvar att stötta vårdtagarna i sin förmåga att göra sig förstådda och i att förstå sin omgivning. När människor av olika anledningar och i olika grad tappar sin förmåga att kommunicera, vilket är fallet för många med demens, är det viktigt att ha kunskap om hur man möter upp och ger rätt förutsättningar för att bibehålla kommunikationsförmågan och en ömsesidig förståelse.
Att arbeta med bildstöd är en klassisk metod inom AKK (alternativ, kompletterande kommunikation) och tydliggörande pedagogik. Det är effektivt och hjälpsamt för människor som av olika anledningar upplever brister i talspråket. För människor med demenssjukdom kan en bild ibland mer än ord väcka minnen som annars är svåra att få fram och underlätta de vardagliga samtalen. Men som Natalia påvisade är bilder också ett hjälpmedel för att tydliggöra olika rutiner och begrepp i exempelvis en personalgrupp där det finns många olika språkmässiga och kulturella bakgrunder.
Det spännande med det här projektet är att vi får möjlighet att använda oss av och implementera metoder kunskap som vi sen länge arbetat med inom kanske främst LSS till demensverksamhet. ”Det handlar om praktiska tekniker för bemötande och förståelse som fungerar hos alla och i alla typer av verksamheter”, säger Trine Bach Jensen, utvecklingschef på Lära.
Så genomfördes projektet
Utbildningsinsatsen genomfördes under fyra heldagar, med olika tema och med visst tidsintervall för att deltagarna skulle hinna arbeta med den hemläxa de får med sig till nästkommande tillfälle. En av uppgifterna var att observera och medvetandegöra sina egna känslor och reaktioner i olika arbetssituationer. Uppgiften syftade till att förstå vikten av sin egen attityd och hur det påverkar omgivningen. Det är viktigt att man som personal har kunskap om orsaker till beteenden och förmå koppla samman orsak med uttryck, och allt börjar med sig själv.
En annan viktig del i projektet är implementering av PERMA. PERMA är en evidensbaserad arbetsmetod för att främja välmående och hälsa. Det handlar om att bygga på det som är bra och att fokusera på det som fungerar hos de personer man möter. I det praktiska arbetet handlar det om personalens förmåga att kunna se och identifiera vårdtagarens styrkor och intressen men också sina medarbetares. En annan viktig del i PERMA är att lära sig framkalla positiva känslor för att kompensera det som är svårt och/eller omotiverande både i sina egna arbetsuppgifter och i de boendes vardag.
Det som löper som en röd tråd genom hela projektet och arbetsmetoden är att bli medveten om vad man själv bidrar med och vad det får för effekter. Jag kan se tydliga förändringar i attityd hos mina medarbetare, säger Natalia. ”Jag upplever att personalen har fått ett annat samspel och engagemang. Det har varit så givande att vi alla fått komma samman och mötas. Det har skapat en känsla av gemenskap och förståelse för att det vi gör, gör vi tillsammans. Det har skapats en vi-känsla där alla blivit medvetna om att de själva fyller en viktig funktion och bidrar till helheten. Tydligt märks det mellan natt- och dagpersonal där det tidigare kunnat vara en del brister i kommunikationen och en del slitningar. Allt det har upphört och överlag har det blivit ett bättre arbetsklimat.”
I oktober avslutar Lära sin utbildningsinsats med en sista gemensam träff, där säcken nu knyts samman och alla delarna i det praktiska arbetet kan stämmas av och ventileras.
”Det har varit ett spännande och roligt arbete med mycket engagerande deltagare. Det känns som en gemenskap och ökad förståelse väckts för varandra. Medarbetarna har fått många nya verktyg att använda sig av i sitt arbete, för att göra livet så gott som möjligt för vårdtagarna.” säger Heléne Björklund, utbildare på Lära, som ansvarat för utbildningarna tillsammans med sin kollega Rebecka Klein.
Här hittar du mer information om Läras skräddarsydda uppdrag.