När vi möter personer med utmanande beteenden är det naturligt att mycket uppmärksamhet hamnar på det som blir svårt. Vad behöver vi förebygga? Vad utlöste situationen? Hur undviker vi att det händer igen?
De frågorna är viktiga. Men om de får ta all plats finns en risk att vi missar det som redan fungerar.
Ett positivt bemötande handlar också om att uppmärksamma sådant som skapar glädje, delaktighet och välbefinnande – och skapa fler möjligheter för personen att få uppleva det i vardagen.
Vad innebär ett positivt bemötande?
Ett positivt bemötande betyder inte att bortse från svårigheter eller utmanande beteenden. Det handlar om att bredda perspektivet.
I stället för att bara fråga ”Vad behöver vi få bort?” kan vi också fråga:
- Vad fungerar bra för personen?
- När verkar personen må bra?
- Vilka aktiviteter väcker intresse eller engagemang?
- Vilka personer, platser eller situationer skapar trygghet?
- Vad kan vi göra mer av?
Med positivt beteende menar vi här inte att värdera en person som ”bra” eller ”dålig”. Fokus ligger på beteenden och situationer som bidrar till exempelvis delaktighet, välbefinnande och fungerande samspel.
Fyra sätt att uppmuntra positivt beteende
1. Börja med det som redan fungerar
När en situation fungerar bra är det lätt att bara gå vidare. Men just de stunderna kan ge viktig kunskap.
Fundera på vad som gjorde situationen möjlig. Var kraven tydliga? Fungerade aktiviteten särskilt bra? Var miljön lugnare? Fick personen tillräckligt med tid?
Genom att uppmärksamma fungerande situationer blir det lättare att se vad ni kan göra mer av.
Det flyttar också fokus från att enbart lösa problem till att aktivt skapa fler situationer där personen får möjlighet att lyckas och må bra.
2. Kartlägg vad som skapar glädje och välbefinnande
Det som skapar välbefinnande ser olika ut för olika personer.
För någon kan det vara en särskild aktivitet. För någon annan en relation, ett intresse, rörelse, musik, lugn eller möjligheten att få välja själv.
Gör gärna en enkel kartläggning tillsammans i arbetsgruppen:
När ser vi att personen verkar må bra? Vad händer då? Vad gör personen? Vad gör vi?
När ni samlar den kunskapen blir det lättare att planera vardagen med mer av det som fungerar.
Det ligger också nära utgångspunkten i Läras PERMA-utbildning, där deltagarna arbetar med att identifiera faktorer som bidrar till välbefinnande och att bygga vidare på styrkor och möjligheter. Lära
3. Bekräfta det du vill se mer av
Vi är ofta snabba på att reagera när något inte fungerar. Försök att vara minst lika uppmärksam när personen gör något som fungerar bra.
Bekräftelsen behöver inte vara stor. Ofta räcker det att visa att du har sett personen och det som hände.
Var gärna konkret. I stället för bara ”Vad duktig du är” kan du beskriva det du såg:
”Jag såg att du väntade tills det blev din tur.”
eller:
”Du visade att du behövde en paus. Det hjälpte oss att förstå vad du behövde.”
På så sätt riktas uppmärksamheten mot det som fungerade utan att värdera personen som helhet.
4. Fortsätt undersöka det som blir svårt
Ett positivt fokus innebär inte att vi slutar analysera utmanande situationer.
Om en person ofta blir stressad, arg eller drar sig undan behöver arbetsgruppen fortfarande försöka förstå vad som kan påverka situationen.
Vad hände före? Vilka krav fanns? Var något otydligt? Hade belastningen byggts upp under dagen?
Positiv beteendeförändring börjar med förutsättningarna
När vi vill se en förändring är det lätt att fokusera på personen:
Vad behöver hen göra annorlunda?
Men minst lika viktigt är att undersöka förutsättningarna runt omkring.
Finns det något i miljön, kommunikationen eller kraven som kan förändras? Kan vi göra det lättare att lyckas? Finns det aktiviteter eller sammanhang där personen redan visar det beteende vi vill se mer av?
Det perspektivet gör förändringsarbetet mindre beroende av uppmaningar och korrigeringar och mer inriktat på att skapa situationer där fungerande beteenden får bättre förutsättningar.
Gör det positiva perspektivet gemensamt i arbetsgruppen
Det blir svårt att skapa kontinuitet om kunskapen om vad som fungerar bara finns hos enskilda medarbetare. Prata därför tillsammans om sådant som fungerar bra, inte bara om avvikelser eller svåra situationer.
Det kan till exempel vara en återkommande fråga på reflektionstid eller arbetsmöten:
Vad har fungerat bra för personen sedan sist – och vad tror vi bidrog till det?
När arbetsgruppen delar observationer blir det lättare att upptäcka mönster och skapa ett mer gemensamt arbetssätt.
PERMA – fokus på välbefinnande och det som fungerar
PERMA är en modell som riktar uppmärksamheten mot faktorer som bidrar till välbefinnande. I Läras PERMA-utbildning arbetar deltagarna bland annat med positiva känslor, engagemang, relationer, meningsfullhet och upplevelsen av att lyckas.
Utbildningen vänder sig till personer inom bland annat socialt arbete, omsorg, assistans och skola och kombinerar teori med praktiska exempel och övningar.