Trine Bach Jensen är utvecklingschef på Lära och har lång erfarenhet av att arbeta med lågaffektivt bemötande och är utbildad Studio 3 tränare. Här delar hon med sig av sina erfarenheter.
Jag har jobbat lågaffektivt så länge jag kommer ihåg – innan jag ens visste att det hade ett namn. Det har alltid varit självklart för mig, att jobba respektfullt och vara lugn. När har man någonsin fått bra respons på skäll, skrik, nerläggning – ja, negativ feedback? Det är bara att se på sig själv – jag skulle inte må bra av att bli bemött så av min omgivning.
Lågaffektivt bemötande är en aktiv pedagogik
Först och främst är det viktigt att förstå att lågaffektivt bemötande är en aktiv pedagogik, det är inte samma sak som att bara gå undan. Lågaffektivt bemötande kräver en insats från vår sida, att vi börjar se på vårt eget beteende, bemötande och förhållningssätt. Vi ska leta efter orsaker till varför en person hamnar i affekt, vi ska jobba respektfullt och skydda den vi jobbar med. Vi ska anpassa miljön, skapa förutsägbarhet och ge förutsättningar för personen att känna kontroll.
Hjärnans 112 – varför kommer en person i affekt?
Hjärnans 112 håller koll på allt det som är hotfullt. När vi blir utsatta för något vi uppfattar som farligt eller otryggt, får skäll, utsätts för mobbning och liknande slutar vi att tänka rationellt. Hjärnans 112 aktiveras och vi blir redo för kamp eller flykt. Det kan alltså vara orsaken till att de personer som vi arbetar med hamnar i affekt och att ett utmanande beteende uppstår. Hjärnan gör detta för att skydda oss – och göra oss uppmärksamma på det som är farligt och negativt – vi ska vara beredda att agera. Det är vanligt att man vill ändra ett utmanande beteende i den akuta situationen och förklara en massa. Men när brandlarmet går – då tar vi oss ut! I det här läget kan vi inte ta till oss information eller ny kunskap. Därför ska vi vänta tills personen är lugn och kan tänka rationellt igen– först då kan vi jobba med information, ny kunskap, sociala berättelser och liknande.
Handlingsplanen för lära av misstagen
Vi gör alla ibland misstag när vi jobbar med människor – det finns ju ingen exakt manual. Det viktiga i lågaffektivt bemötande är att vi lär oss av misstagen och anpassar till nästa gång. Vi brukar prata om ”Första gången gör du så gott du kan – Andra gång är du förberedd”. När man hamnar i situationer man inte var förberedd inför får man göra så gott man kan och ta med sig det man lärde till den pedagogiska handlingsplan man upprättar efteråt. Jag har varit utsatt för utmanande beteenden som skakat mig, främst för att jag var oförberedd. Det är svårt att agera på ett lugnt sätt när man själv är skakad och ledsen – därför ska det finnas en handlingsplan som talar om för mig vad jag ska göra.
Förbereda och förebygga
Man kan få uppfattningen att lågaffektivt bemötande enbart handlar om att bemöta utmanande situationer lågaffektivt, men det är så mycket mer än det. Det viktigaste är att jobba för att undvika det som blir utmanande. Det innebär inte att vi ska jobba bort känslor, alla har rätt att blir arga eller säga nej. Vi ska istället vara detektiver som dammsuger bort överflödigt damm som stör – ljud, ljus, negativt bemötande, oförutsägbarhet och liknande. Vi ska jobba med tydliggörande pedagogik och vara lågaffektiva – men vi ska också skratta, festa, ha roligt, kittla, leka – allt det som skapar hög affekt, men på ett positivt sätt. Vi ska skapa bra aktiviteter som har en tydlig början och ett tydligt slut – alltid med personen i centrum.