Att arbeta lågaffektivt innebär att våga gå bortom traditionella disciplinära metoder och i stället bygga en grund av trygghet och förståelse.
I en värld där skolor söker efter effektiva strategier för att hantera utmanande beteenden kan lågaffektivt bemötande erbjuda en nyckel till en grundläggande förståelse för eleven. Förhållningssättet bygger på strategin att förstå orsakerna bakom elevernas beteende och på att möta dessa barn där de befinner sig, snarare än att enbart svara med disciplinära åtgärder. Det är ett förhållningssätt som respekterar elevens individuella behov och känslomässiga tillstånd.
”Ett lågaffektivt förhållningssätt inte bara ett bemötande för att hantera svåra situationer, utan en grundläggande filosofi för att främja ömsesidig respekt och inlärning i skolan”, säger Läras utbildare Rebecka Klein.
Lågaffektivt är högeffektivt
Lågaffektivt bemötande kan missuppfattas som “låg-effektivt” – men är effekt och affekt varandras motsättningar? Enligt Rebecka Klein är det precis tvärt om:
”Bemötandet är viktigt i en utmanande situation. Att affektreglera, dvs i första ledet reglera sin egen affekt för att hjälpa eleverna att reglera sin affekt, har ingenting med effektivitet att göra. Vi hjälper elever med känsloreglering – och framför allt hjälper vi med att ge stöd och anpassa, när eleven inte är förmögen att själv känsloreglera.” förklarar Rebecka.
Att arbeta lågaffektivt handlar om att bemöta hög affekt med låg affekt, att inte göra situationen värre. Det innebär att lärare och skolpersonal medvetet arbetar för att skapa en lugn och stabil miljö som minskar stress och spänningar, vilket är avgörande för elevers emotionella och kunskapsmässiga utveckling.
Rebecka förklarar vidare: ”Genom att skapa en trygg miljö och veta när man ska sänka eller höja kraven, kan vi hjälpa eleverna till att bättre reglera sina känslor och vara mer mottagliga för lärande. Det är ett förhållningssätt som egentligen är grunden i det pedagogiska arbetet”.
”Arbetar man utifrån ett lågaffektivt förhållningssätt blir det en grund för ett lyckat effektiv lärande. Vi vill förstå orsaker, kunna förebygga utmanande beteende, anpassa våra krav och arbeta med vår egen låga affekt för att få en emotionell affektsmitta som lugnar. Har vi den lågaffektiva grunden så kan vi bygga på med andra byggstenar för exempelvis inlärning, beteendeförändring eller färdighetsträning. Men vi måste må bra för att kunna koppla på rätt delar i hjärnan”, förklarar Rebecka.
Första gången gör vi så gott vi kan – andra gången är vi förberedda
När en elev inte kan ta till sig lärandet med en metod, då provar vi en annan metod. Samma sak när vi inte lyckas förebygga ett utmanande beteende eller situation – då provar vi något annat. I LAB kallar vi det ”första gången gör vi så gott vi kan, andra gången för vi förberedda”.
Första gången ett utmanande beteende uppstår så kan det vara svårt att hantera. Men som utgångspunkt ska vi försöka smitta med lugn. Vi behöver hantera det så gott vi bara kan, men sen kommer det stora arbetet. Att försöka förstå, hitta åtgärder och förebygga. Vi lär oss av situationen och förbereder oss på att det kan hända igen – och då förebygger vi.
Invändningar mot lågaffektivt bemötande som förhållningssätt
Det har framkommit missförstånd och skepticism kring effektiviteten av lågaffektivt bemötande. En kritik som Rebecka gärna bemöter. ”En del av problemet är bristen på djupgående förståelse för vad det innebär och hur det kan tillämpas i skolan. Därför är det viktigt att alla skolpersonal får adekvat utbildning och kunskap för att kunna implementera detta förhållningssätt korrekt och effektivt.”
Läs mer om våra utbildningar eller kontakta oss för att höra mer om hur vi kan skräddarsy utbildning. Kontakta oss så hjälper vi dig vidare