Möt Monika som själv har en demensdiagnos
Det jag tycker är viktigast för en närstående är att bemöta den demenssjuke med respekt. Den diagnos jag fåt är Lewy body demenssjukdom. Man brukar säga att det är en blandning mellan Alzheimers och Parkinsondemens. Jag har kämpat i många år för att få en diagnos. Det är väldigt viktigt, för annars kan man inte få den rätta hjälpen.
”Det behövs en ökad kunskap i samhället överlag kring hur man kan stötta och hjälpa en person som har demenssjukdom. Det kanske först och främst att inte påpeka och rätta saker som kanske blir fel, att visa tålamod för självkänslan får sig ofta en rejäl törn ändå.
En sak som också är väldigt viktigt är det här med stress. Att tänka på att prata lugnt, uppföra sig lugnt. Ta en sak i taget och inte röra ihop för mycket. För stress påverkar en person med demenssjukdom väldigt negativt.”
Man ska inte hela tiden säga ”Det här har du sagt flera gånger” utan man får ha tålamod när man lyssnar på en som har demenssjukdom. För ofta är ju närminnet ganska dåligt och då kan man inte alltid komma ihåg en mening som jag sa för ett per minuter sedan.
”Det viktigaste är att se personen som finns bakom sjukdomen. Att visa den här respekten, hjälpa till att upprätthålla det här självet och självständigheten så långt som möjligt. ”
Man ska fortsätta att bemöta sin nära som har en diagnos på samma sätt som man har gjort tidigare. Jag är inte mina sjukdom. Jag är Monica.
Lär dig mer på utbildningen Demensutbildning -från teori till praktik