Om en person har utmaningar med kommunikationen är det vår skyldighet att arbeta med AKK inom omsorgen och i skolan.
Vi har talat med Eva Lundberg och Trine Bach Jensen om vikten av att använda AKK.
Trine och Eva har båda lång erfarenhet av att arbeta med barn med funktionsnedsättningar och har varit med att utveckla Nytidas ramverk för pedagogik.
Vad är AKK?
- Alternativ och Kompletterande Kommunikation, är kommunikation som ersätter eller kompletterar talat språk, t.ex. bilder, symboler eller tecken.
- Alla kan inte tala eller tillgodogöra sig talat språk fullt ut, men med rätt stöd kan alla kommunicera.
- Att kommunicera är också en grundläggande mänsklig rättighet. Det betyder att om en person har utmaningar med kommunikationen är det vår skyldighet att arbeta med AKK inom omsorgen.
Vilka barn behöver AKK?
Egentligen alla! Det handlar ju om att använda det visuella minnet och att förklara svåra saker på ett enklare sätt. Men så klart har barn med neuropsykiatrisk och intellektuell funktionsnedsättning ännu större behov av AKK. Funktionsnedsättningen i sig innebär svårigheter i det sociala samspelt och att dessutom ha utmaningar med kommunikationen försvårar den sociala biten ytterligare.
Hemma hos oss har vår 5 åring fortfarande inte helt grepp om veckodagarna – vi använder handen till att illustrera veckodagarna och säger samtidigt namnen på dagen. Det är konkret och något vi alltid har med oss, förklarar Trine Bach Jensen.
Det viktigaste av allt är nog att barn med dessa funktionsnedsättningar ofta upplever misslyckanden och det sätter spår. Det finns tydliga kopplingar mellan att ofta uppleva misslyckanden och psykisk ohälsa. Så kan vi genom AKK stötta till upplevelser av att lyckas i stället så gör det en enorm skillnad.
Du och jag behöver få lyckas med saker och så är det så klart även med alla människor och kanske främst barn. Tyvärr finns många barn som allt för sällan har känslan av att få lyckas! Vi behöver sätta fokus på det – och AKK är ett viktigt redskap, säger Trine vidare.
Den sociala utvecklingen följer ett mönster, där till exempel titt-ut-leken och det samspel den innebär, lägger grunden för vidare utveckling. Därför blir det extra viktigt att få tillgång till stöd i kommunikationen tidigt för att inte bli utestängd från den sociala resan. Men också att skaffa sig positiva erfarenheter av socialt samspel, att det är kul och viktigt, lägger grunden för att det ska kännas meningsfullt att kommunicera.
Även om det är utmanande ibland att arbeta med kommunikationsstöd, behöver vi komma igång tidigt med barnet. Det stödjer den kommunikativa utvecklingen som är så viktig för hela livet, säger Eva.

Varför är AKK viktigt för barns välbefinnande?
AKK kan öppna dörren till kommunikation för den som annars skulle vara utestängd från att förstå och kunna göra sig förstådd. Det är alltså avgörande för trygghet, trivsel och välmående.
Barn lär sig fortfarande att kommunicera – det är inte färdigutvecklat. Barnet lär sig av våra reaktioner, vår respons – och det är viktigt att tänka på det i sitt arbete. Reagerar du med irritation? Stanna upp och reflektera över vad barnet försöker förmedla till dig – och försök hitta alternativa sätt för barnet att uttrycka sig.
När min dotter var 3 år ville hon inte upp på cykeln, när vi skulle hem från förskolan. Hon skrek NEEEJ, vägrade ta på sig cykelhjälmen, gjorde sig tung när jag skulle lyfta henne – och det blev lite av en maktkamp. Det här kunde verkligen bli en konflikt – jag var irriterad! Jag fick stanna upp och reflektera – varför vill hon inte och vad kan jag göra? Klockan är 16 – är hon trött? Är hon hungrig? Kan jag säga att det är ok och att vi går hem? Kan jag säga att hon kan få på hjälmen när hon är redo? Vi gick i 5 min och sen ville hon ha på hjälmen och cykla hem, berättar Trine
Språket har en funktion – det är att kommunicera. Men om man inte har ett talat språk – då får man hitta på andra sätt att kommunicera. Här har vi en chans att lära barnet ett bra sätt att kommunicera – genom att använda AKK. Det barn som inte får stöd i att utveckla sin kommunikation kan utveckla andra beteenden för att ta sig ur svåra situationer, beteenden som ofta blir problematiska.
Barnet med funktionsnedsättning kommer troligen att behöva pedagogiska lösningar för att minska de hinder som nedsättningen innebär. Har vi då en fungerande kommunikation så når vi lättare fram med dessa lösningar. Till exempel är delaktighet och självbestämmande mycket enklare att få till med fungerande kommunikation. Delaktighet och självbestämmande är jätteviktigt för motivationen när vi ska träna på andra saker som leder till självständighet och livskvalitet.
Inom LSS ska vi arbeta med kommunikation, delaktighet och självbestämmande – och med bildstöd skapar vi goda förutsättningar för barnet. Men vi får inte glömma att det också är kommunikation att sätta sig bredvid barnet i soffan, att titta på något tillsammans och visa intresse för det barnet håller på med, understryker Eva.

Trine arbetar i dag som utvecklingschef på Lära. Hon har en masterutbildning i specialpedagogik med fördjupning inom vuxenlärande/ utbildning. Hon har även ett stort intresse för lärande och digitala lösningar.

Eva arbetar idag centralt inom Nytida med sektor Barn och unga. Hon har en beteendevetar- utbildning med fördjupning inom psykologi och ett stort intresse för den enskildes utveckling och livskvalitet.
Vad finns det för utmaningar?
Utmaningarna är många. Men en vanlig utmaning är att effekten eller nyttan av AKK kanske inte märks direkt. Då gäller det att hålla i och fortsätta trots att personal byts ut på skolan, korttids eller boende. Riktigt alla kanske inte förstår poängen och att det faktiskt måste få ta tid.
Då kan motivationen till att underhålla kommunikationsstödet svikta t.ex. att det saknas bilder i kommunikationspärmen. Då blir det heller inte meningsfullt för barnet att kommunicera.
Barn har ofta mycket energi och är väldigt idérika – bildstöd kan försvinna, bli en del i en lek eller gå sönder. Därför tipsar vi om att ha många bilder utskrivna, ha det med dig i en praktisk väska och ha alltid med penna och papper. Låt inte det praktiska bli en utmaning.
Ytterligare en utmaning är att vi kanske inte hittar rätt sätt att motivera barnet till kommunikation. Detta kan bero på, att barnet inte har förstått syftet eller funktionen. Det ska tränas och övas – och du ska försöka förstå vad som motiverar barnet. Ibland kan det vara bra att jobba med favoritdjuret som avsändare.
Jag minns en pojke som bara ville ta till sig information från guden Thor – då lade vi till en bild på Thor och det funkade bra. Det kan vara så enkelt ibland, förklarar Trine.
Mer om AKK och Läras utbildningar i ämnet hittar du här:
Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK – Kunskapsguiden
Sök utbildning – Lära (lara.se)
Här kan du läsa mer om barns välmående: