Lena Westerberg-Lind har tillsammans med Kerstin Magnusson skrivit boken ”Att förstå autism. Möjligheter genom tydliggörande”. Vi träffade Lena för att prata om hennes bok.
I början av 90-talet flyttade Lena med sin familj till Värmland. Där fick hon en kuratorstjänst på BUP på en nystartad neuropsykiatrisk utredningsenhet och en psykosavdelning. På avdelningen fanns ungdomar med psykiatriska diagnoser, några med tydlig autism/Aspergers syndrom. När Lena på det sättet kombinerade arbetet på avdelningen med utredningsarbetet insåg hon att flera av barnpsykiatrins patienter också hade en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF).
– Barnen hade ju autism och ADHD och jag blev fast där – jag blev superintresserad, berättar Lena.
Hennes intresse för personer med NPF startade med ett intresse för hur människor tänker och hon märkte att personer med NPF tänker annorlunda.
– När jag träffade personer med NPF-diagnos som hade ett språk, kunde de berätta för mig hur de tänker, då upptäckte jag hur fascinerande det är, säger Lena vidare.
Med små medel kunde vi se en stor skillnad – det blev ett helt annat liv
Lena och teamet jobbade med en tydliggörande pedagogik för att skapa och erbjuda en daglig struktur som återkom.
– Vi såg att de mådde väldigt bra av detta och när de skulle flytta hem flyttade strukturen med och det blev ett lugn. Den tydliggörande pedagogiken gav goda resultat. Unga som hade varit inlåsta i flera år kunde bo hemma eller i en grupp- eller servicebostad, säger Lena.
I sin bok försöker Lena och medförfattaren Kristina Magnusson på ett enkelt sätt förklara de grundsvårigheter som alla personer med NPF har.
– Vi har skrivit boken till alla som träffar personer med NPF. Här finns tips på förhållningssätt och bemötande – samt pedagogiska redskap. Jag vill att man ska kunna göra tillvaron tydligare för en person med NPF. Det är inget hokus pokus – det är enkla och tydliga redskap och förklaringar, berättar Lena och fortsätter:
– Vi alla behöver tydliggörande verktyg. Jag behöver min telefon och min kalender, andra behöver papper och penna – och vi behöver en väckarklocka. Det handlar egentligen bara om att modellera tydliggörandet.
Vi behöver känna igen tecken på autism hos flickor
En del i boken handlar om flickor med NPF. Om man lyssnar på forskare och utredare är det entydigt att flickor med autism och ADHD både är underdiagnostiserade och får sin diagnos senare. Fortfarande upptäcks många fler pojkar och även om det finns fler pojkar med diagnoserna är skillnaden större än vad den borde vara menar Lena.
– Det finns kvar en traditionell beskrivning av den typiskt autistiska personen, som är en pojkbeskrivning. Det gör att man inte tänker på flickor då det gäller autism och ADHD.
Flickor med NPF är generellt tystare, inåtriktade, de använder fler känslouttryck och vill gärna vara sociala. Pojkar skapar uppmärksamhet och hörs mer. Deras beteende hemma och i skolan skiljer sig inte åt – är de utåtagerande i skolan i skolan är det samma sak hemma. Flickornas beteende varierar däremot utifrån var de befinner sig och flickor anpassar sig mer.
Det finns en risk när vi inte anpassar vårt bemötande
Sociala sammanhang är komplexa och för den som inte förstår sociala spelregler är det svårt att navigera. Flickor som gärna vill vara sociala men har sociala svårigheter riskerar att hamna i grupper där de blir utnyttjade.
– Min erfarenhet är att tjejer kan ha svårare att hitta intressen – alltså ett innehåll att ha med in i det sociala samspelet som make up, kläder eller annat. Killarna har lättare att hitta intressen. För tjejerna blir det ofta komplicerade sammanhang när det sociala inte har ett innehåll.
– Pojkar och flickar med NPF-diagnoser har samma behov. De behöver bli sedda, lyssnade på och få redskap att klara av sin tillvaro. Men om det inte syns utanpå att behoven är stora är risken stor att man bara tillgodoser den gruppen vars behov syns, säger Lena.
Lena Westerberg-Lind
Lena Westerberg-Lind var tidigare anställd på Lära. Lena är socionom, utredare och pedagogisk ledare, numera författare och senior konsult. Lena har tillsammans med psykolog Kerstin Magnusson skrivit boken “Att förstå autism. Möjligheter genom tydliggörande.”